Herbationes Upsalienses - Linnéstigarna

	HERBATIONES UPSALIENSES

Startsida

Om Linnéstigarna
Ett genialiskt system
Linnéstigarnas värde
Ljudfiler
Geocaching
Medverkande

Startsida > Om Linnéstigarna > Linnéstigarnas värde

Linnéstigarnas värde

Herbationerna är en del av Uppsalas kulturskatt. De utgör tillsammans med Linnés Hammarby, Linnés Sävja och Linnéträdgården med Linnémuseet de förnämsta Linnéminnena i världen. Den mest kände personen som verkat i Uppsala är utan tvekan Linné. Hans vetenskapliga gärning bedrevs genom tre biologiska medier: naturaliesamlingarna, trädgården och naturen kring Uppsala. De två förra är idag bevarade och djupt studerade. Kvar att arbeta med för Uppsalas räkning är naturen kring Uppsala - herbationerna.

Herbationernas värden kan beskrivas i följande termer:

Kulturhistoriskt värde
Biologiskt värde
Pedagogiskt värde
Turistiskt och rekreativt värde

Kulturhistoriskt värde

Linné var den förste i Sverige att etablera systematiska exkursioner. Exkursioner hade förekommit förut, men liksom med mycket annat var det just genom att skapa ett system kring dem som Linné fick framgång och ett historiskt genomslag. Därför ligger det största värdet i att återskapa själva exkursionssystemet i sin helhet.

Unika dokument finns bevarade som visar exakt vad Linné har sagt i fält om de olika arterna. Vi känner idag till fjorton bevarade protokoll från herbationer år 1747 - 1762. Dessa är till största delen otryckta utan finns endast som handskrifter. Det unika med dokumenten är att det är de enda dokument bevarade där Linnés spontana tal finns nedtecknat. Allt annat är genomtänkta manus, tal eller brev. Protokollen är en rik källa som förmedlar Linnés syn på världen och sig själv, uttalade på landsbygden någon sommardag i trogna lärjungars skara.

Att anlägga herbationer imiterades av hans lärjungar, bl.a. anlade Pehr Kalm liknande herbationer kring sin hemstad Åbo. Idag används metoden på många platser och i Philadelphia anordnades nyligen en herbation i linneansk anda som upptakt inför 2007.

Den idag mycket rationella och etablerade metoden att gå ut i fält i lediga kläder var mycket provokativ i 1700-talets akademiska kretsar, vilket Carl Hårlemans brev visar. Vi har alltså spår i Uppsala av en för 1700-talet mycket radikal undervisning som givit stark genklang i historien. Man borde kanske inte förvänta sig att en berömd forskares undervisning har gått till historien, men så är det i fallet Linné. Knappast någon annans undervisning är känd på samma sätt (Darwin, Newton, Einstein, Galilei….). Det är ett kulturarv värt att bevara för Uppsala stad.

Upp

Biologiskt värde

Det biologiska värdet av Herbationes Upsalienses är oerhört stort. Varje sommar undersökte Linné och hans studenter markerna i Uppsala, och ofta hittade de nya arter. Linné gav ut två böcker som bildat grund för alla organismers vetenskapliga namn: 1753 kom Species Plantarum med alla världens växter, och 1758 kom den tionde upplagan av Systema Naturae där alla djurarter beskrevs. Majoriteten av de svenska arterna är namngivna av Linné. Man räknar med att många beskrevs från Uppsalas omgivningar. På Linnés tid fanns inte bruket att skriva insamlingsort på insamlade djur och växter. Forskarna är emellertid övertygade om att åtskilliga arter som idag finns i Linnés samlingar i Linnean Society är från Uppsalas omgivningar.

För några år sedan saknades typexemplar av oxbär (typexemplar är ett herbarieark som knyter den beskrivna artens namn till själva växten). Forskarna samlade då ett exemplar i Uppsala vid Norby Lund, eftersom namnet är givet av Linné och man vet att han såg arten på Gottsundavandringen.

Idag vet vi inte exakt vilka växter och djur som finns kvar sedan Linnés tid kring Uppsala. Arbetet med att återinventera herbationerna är mycket viktigt. Uppsala bär här ett ansvar gentemot världen.

Upp

Pedagogiskt värde

Herbationerna är skapade i pedagogiskt syfte och det går utmärkt att även idag använda dem pedagogiskt. Detta visar inte minst att platserna tvåhundrafemtio år efter Linné fortfarande används i den biologiska undervisningen på universitetet. Lärarna har emellertid ofta inte full kunskap om platsernas linneanska historia. En anläggning av hela Herbationes Upsalienses skapar stora möjligheter till pedagogiska vinningar.

Exkursionerna går genom i stort sett alla stadsdelar, och skulle kunna utnyttjas av skolorna i staden. Skolor i Uppland och faktiskt i hela landet kan då åka till Uppsala för att vandra på herbationerna. Genom att herbationerna idag till dels går genom utbyggd stad kan en vandring kombinera flera undervisningsområden: artkunskap, miljövård, landskapshistoria, samhällsutbyggnad, kulturhistoria och vetenskapshistoria. Genom att tillhandahålla ett pedagogiskt material som enligt Linnés pedagogik väcker upptäckarglädjen kan man enkelt använda problembaserat lärande i naturen.

Även på andra nivåer kan herbationerna användas pedagogiskt. Idag arrangerar hembygdsföreningar längs de olika herbationerna studiecirklar i botanik på stigarna, en verksamhet som kan utvecklas. Man kan använda herbationerna för att sprida kunskap till de människor som bor längs dem, inklusive nysvenskar. Herbationerna kombinerar naturupplevelse och kulturhistoria på ett unikt sätt. Många platser tillhör de mer natursköna i Uppsalas omgivningar. Det som behövs för ett pedagogiskt utnyttjande är verksamhet på olika nivåer i samhället där kunskap om nutida natur och den linneanska kulturhistorien kombineras.

Upp

Turistiskt och rekreativt värde

Ett stort antal människor som besöker Uppsala har kunskap om Linné och söker upp linneanska platser. Idag är det svårt att ta sig ut till en plats som Linnés Hammarby, och de klassiska Linnéminnena är endast tillgängliga sommartid. Sju av de åtta herbationerna kan enkelt nås vilken tid på året som helst genom att vandra eller åka buss. Utgångsplatserna för herbationerna - stadsportarna - är enkla att märka upp och kan lätt nås för en innerstadsturist. Det gröna Uppsala bjuder på marker som inte skiljer sig så mycket från 1700-talets landskap, och många djur och växter finns ännu kvar. Där landskapet har förändrats kan man berätta om landskapets förvandling.

Att märka upp alla åtta stigar och lansera en naturupplevelse i Linnés fotspår gör det möjligt för människor från alla länder att få vara Linnés lärjungar för en dag. Genom att ge vandringarna olika teman kan man få människor att återvända för att pröva en annan vandring vid nästa besök.

Herbationerna kan också utgöra gröna länkar från stadens inre ut mot omgivande landsbygd. Detta gör att både Uppsalabor och besökare kan på ett enkelt sätt i alla riktningar komma ut i naturpräglade miljöer, som samtidigt vilar på världsberömd historisk grund - bokstavligen i Linnés fotspår.

Upp